Factfulness

Framtidens människa: Som en loj golden retriever

Om vi överlever klimathot och krig och planeten inte träffas av en asteroid – hur kommer människan då att vara om sisådär 10 000 år? Sannolikt längre, lättare och tråkigare, enligt forskare.

Golden Retriever med en stråhatt
Forskaren Nicholas Longrich förutspår att människan om några tusen år kommer vara lite som en loj golden retriever, inte aggressiv utan vänlig och glad. Vov! Foto: Shutterstock

Det har tagit när 4 miljarder år. Att människan, homo sapiens, nu går på jorden är resultatet av en utveckling som började med encelliga varelser. Med hjälp av Charles Darwins evolutionsteori går det att förklara hur växter och djur utvecklats eller dött ut ända sedan liv uppkom på jorden.

Men om man vänder på perspektivet och tittar framåt i stället, vad väntar då? Hur kommer framtidens människa att utvecklas?

Frågan går naturligtvis inte att besvara med säkerhet. Men Nicholas Longrich, som forskar i paleontologi och evolutionär biologi vid University of Bath i Storbritannien, skriver i webbtidningen The Conversation att man kan lära sig mycket av att titta på historien och utgå från att vissa tidigare trender fortgår.

Här är några av Nicholas Longrichs prognoser:

Evolutionstrappan som går ät vänster
På sikt kommer människan sannolikt ha en medellivslängd på omkring 100 år. Bild: Shutterstock

Mindre tänder: När vi började äta grödor och mjölkprodukter utvecklades våra gener så att vi blev toleranta mot dessa näringsämnen. Våra käkar och tänder har blivit mindre sedan vi började tillaga maten vi äter. Gaddarna lär fortsätta att krympa i takt med att vi äter alltmer modern, processad mat som hamburgare och glass, spår Longrich.

Livslängd: Människan lär fortsätta att leva allt längre. En arts livscykel står i förhållande till dödstalen. Om de är höga, det vill säga om arten löper stor risk att ätas av rovdjur eller på annat sätt dödas, måste fortplantningen ske vid unga år.

Det motsätta gäller för arter med låga dödstal, som människan. Sådana som vi kan – likt jättesköldpaddorna på Galapagosöarna – ta tid på oss att utvecklas och mogna sexuellt. Mänskligheten har dessutom avancerad sjukvård och rent vatten att luta sig emot, därför är det inte osannolikt att vi utvecklar en medellivslängd på 100 år – att jämföra med dagens genomsnittliga 70 år (cirka 80 år i utvecklade länder).

En smal man som lyfter vikter
Vi människor utvecklas sannolikt till att bli svagare, slankare och äldre, enligt forskare. Foto: Shutterstock

Storlek och styrka: Djurarter blir ofta större med tiden, visar studier av exempelvis dinosaurier, valar och hästar. Och Homo Sapiens tidiga föregångare var mellan 120 och 150 centimeter långa. Exakt varför en art blir längre med tiden har forskarna inte ett enhetligt svar på, men i allmänhet kan man säga att längre livspann ger arten mer tid att växa och utvecklas.

Med längden kommer även en viss slankhet. De senaste två miljoner åren har våra skelett blivit tunnare eftersom vi kunnat förlita oss mindre på råstyrka och mer på verktyg och vapen. Bendensiteten blev lägre när vi slog oss ner och började bruka jorden – en tendens som lär fortsätta med tanke på hur mycket tid som tillbringas framför datorer och rattar. Även muskelmassan har minskat.

En man i öknen som tittar på en väldigt stor frllagd hjärna
Homo Sapiens hjärna har tredubblats de senaste 6 miljoner åren, i takt med att språk och verktygsbruk utvecklades. Men de senaste 20 000 åren har hjärnan krympt något. Exakt varför vet forskarna inte. Bild: Shutterstock

Intelligens och personlighet: Vad sker då med människans kanske mest utmärkande kroppsdel, hjärnan? De senaste sex miljoner åren har hjärnan hos homo sapiens och hennes föregångare tredubblats, något som bland annat tillskrivs bruk av verktyg, uppkomsten av komplexa samhällen och språk. Men på senare tid har människans hjärna minskat. I Europa var hjärnorna som störst för 10 000–20 000 år sedan, precis innan jordbruket uppfanns. Exakt varför har forskarna inget svar på, möjligen kan det kopplas till att livet som jägare och samlare var mer utmanande än tillvaron som bonde. De tidiga människorna var generalister, de hade kunskap om att jaga, spåra, tillreda örtmedicin, tillverka verktyg, kriga och spela musik. Dagens människa är mer specialiserad, vi har en spetskunskap och förlitar oss på andra för övriga behov.

Och storleken på hjärnan är inte allt, betonar Longrich. Elefanter och späckhuggare har större hjärnor än människor och relativitetsteorins fader Albert Einstein hade en mindre hjärna än genomsnittet.

Framtidens människa påverkas även av att evolutionen i sig utvecklas. Nu för tiden kan vi undersöka om vi eller våra embryon bär på genetiska sjukdomar – och vi kan, potentiellt, välja embryon med önskade gener (som vi redan gör med vissa grödor). Dessutom har vi lämnat över många stora beslut om framtidens generation till algoritmer (läs dating-appar). Med det sagt spår Nicholas Longrich att människan om några tusen år är lite som en loj golden retriever, det vill säga inte aggressiv utan vänlig och glad.

Publicerat 01.04.2022